Har fått en stämning – Vad ska jag göra?

Att bli stämd och mottaga en stämning från tingsrätten kan kännas obehagligt och stressande. Det viktigaste är dock att agera snabbt och strukturerat. Här guidar vi dig igenom vad du bör göra steg för steg om du har fått en stämningsansökan (stämning) att ta ställning till:

1. Läs igenom stämningsansökan noggrant: Först och främst, sätt dig in i vad motparten (käranden) kräver och vilka omständigheter och bevis som åberopas. Stämningsansökan innehåller normalt kärandens yrkanden (vad den vill att domstolen ska döma till) och en grundbeskrivning – d.v.s. varför käranden anser sig ha rätt. Det kan röra sig om betalning av en skuld, skadestånd, eller något annat. Kontrollera eventuella bilagor (t.ex. avtal, fakturor, mejlkonversationer) som stöder kärandens sak. Det är viktigt att du förstår exakt vad du anklagas för eller vad kravet gäller, så att du kan förbereda ditt svar.

2. Notera tidsfristen för svaromål: I brevet från tingsrätten står det inom vilken tid du måste inkomma med ditt svaromål (ditt skriftliga svar på stämningen). Tingsrätten brukar ange ett datum eller antal veckor (ofta 2–3 veckor) från det att du delgivits stämningen. Ta denna deadline på största allvar. Om du missar att svara i tid kan domstolen meddela tredskodom, vilket innebär att du förlorar målet automatiskt och kärandens yrkanden bifalls utan prövning. Att ignorera en stämning får alltså mycket allvarliga konsekvenser, så markera sista svarsdag och planera in tid för att skriva ditt svar. Skulle tidsfristen kännas omöjligt kort – exempelvis om ärendet är omfattande eller du behöver tid att rådfråga en jurist – kan du kontakta tingsrätten i god tid och höra om det finns möjlighet till förlängd svarstid. Domstolen beviljar ibland anstånd några veckor extra, särskilt om båda parter samtycker, men detta är ingen garanti. Utgå från att du måste hålla originalfristen.

3. Överväg juridisk hjälp: Det är klokt att anlita en advokat eller jurist som ombud om du har möjlighet, särskilt om tvisten gäller större belopp eller komplexa juridiska frågor. En jurist kan hjälpa dig formulera ditt svaromål korrekt och tillvarata dina intressen genom processen. Om kostnaden är ett hinder, undersök om din hemförsäkring innehåller s.k. rättsskydd – många försäkringar täcker en del av ombudskostnaderna i tvister. Har du inte råd med advokat alls, kan du i vissa fall be domstolen om rättshjälp (statligt bidrag till ombudskostnad), men det beviljas utifrån inkomst och är främst för privatpersoner med låg inkomst. Kom ihåg att även om du väljer att företräda dig själv, så kan du konsultera en jurist för enstaka råd kring hur du bör lägga upp ditt försvar.

4. Förbered ditt svaromål: I svaromålet till tingsrätten ska du ange din inställning till kärandens krav – medge eller bestrid. Medger du (d.v.s. håller med om) kärandens yrkande, kan domstolen snabbt avkunna dom i enlighet med det och saken är i princip avgjord. Om du bestrider kraven (helt eller delvis), behöver du ange på vilka grunder du bestrider. Presentera din version av saken: förklara varför du anser att käranden har fel, och lägg fram de eventuella motbevis eller omständigheter som talar till din fördel. Till exempel: “Jag bestrider betalningskravet därför att varan som levererades var felaktig och jag har reklamerat detta” – följt av hänvisning till bevis som styrker ditt påstående (mejl, bilder, kvitton etc.). Du bör strukturera ditt svar så att det bemöter kärandens påståenden punkt för punkt. Om käranden har angett flera grunder, bemöt varje sak på ett tydligt sätt. Undvik osakliga argument; håll dig till fakta och relevant information.

I svaromålet ska du också ange bevisning du vill åberopa: t.ex. vittnesutsagor, dokument, utlåtanden. Lista de bevis du har och bifoga kopior om det är skriftlig bevisning. Om du behöver ta fram ytterligare bevis som du inte hinner få fram till första svaret, kan du ange att du avser komplettera senare (domstolen tillåter ofta viss komplettering under målets förberedelse). Tänk på att allt du skickar till rätten normalt kommuniceras till motparten – håll en saklig ton.

5. Skicka in svaret i tid: Lämna in ditt svaromål skriftligen till tingsrätten innan tidsfristen löper ut (brev eller e-post enligt instruktionerna du fått – ibland finns e-tjänster). Dubbelkolla att du fått med alla relevanta punkter: din inställning (medge/bestrid), din motivering och dina bevis. När domstolen mottagit ditt svar kommer det att delges käranden. Om du inte alls svarar, som nämnts, riskerar du tredskodom (en slags “walk over”-förlust), så se till att alltid åtminstone meddela din inställning innan deadline även om du av någon anledning inte hunnit utveckla allt.

6. Fortsatt handläggning – förlikning?: Efter att du svarat kommer målet sannolikt att gå vidare till förberedelsefasen i domstolen. Tingsrätten kan kalla till ett möte (muntlig förberedelse) där ni tillsammans med en domare diskuterar tvisten, reder ut oklarheter och försöker se om förlikning är möjlig. Var öppen för en förlikning (förlikning = att ni förhandlar er fram till en frivillig uppgörelse) om det är ett rimligt alternativ – det kan spara tid och kostnader. Domaren brukar fråga parterna om det finns utrymme att göra upp i godo. Ni kan även själva när som helst under processen träffa en förlikning; då kan målet avbrytas eller avslutas genom en stadfäst förlikning. Om ingen förlikning nås fortsätter processen mot huvudförhandling (rättegång) där domstolen avgör målet. Som svarande har du dock redan gjort det viktigaste genom att i tid meddela din ståndpunkt och därmed säkerställt att du kan försvara dig.

Sammanfattningsvis. Läs på, håll deadlines och lägg fram dina argument ordentligt. Med rätt agerande – och gärna med juridisk rådgivning – kan du ge dig själv bästa möjliga utgångsläge i tvisten.

Kontakta oss: Juristfirman Mozart hjälper både privatpersoner och företag som hamnat i tvist. Har du fått en stämning och är osäker på hur du ska gå vidare, kontakta oss för en konsultation. Vi kan bistå dig genom hela rättsprocessen, från svaromål till eventuell förhandling, och se till att dina rättigheter tas tillvara.

Referenser:

  1. Rättegångsbalken (1942:740), 42 kap. 11 § – Svaranden kan föreläggas att inkomma med skriftligt svaromål vid vite om tredskodom; underlåtenhet att svara kan leda till tredskodom. > domstol.se

  2. Rättegångsbalken (1942:740), 44 kap. 7–8 §§ – Regler om tredskodom: om svaranden inte inkommer med svar eller uteblir utan giltig anledning, kan domstolen meddela tredskodom (målet avgörs till kärandens fördel utan prövning i sak). > domstol.se

  3. Sveriges Domstolar – Information “Så hanteras ett tvistemål i tingsrätten”: Om svarande inte svarar i tid kan tredskodom ges; betydelsen av svaromål och förberedelse i dispositiva tvistemål. > domstol.se.

 

Tillbaka till blogg