Vi ska skilja oss – vad gäller?

En skilsmässa innebär stora förändringar i livet, både känslomässigt och praktiskt. Mitt i allt det jobbiga dyker också juridiska frågor upp: Hur går själva skilsmässoprocessen till? Vad händer med vårt hus och ekonomi? Och hur blir det med barnen? Denna guide är till för dig som står inför att skilja dig och behöver förstå dina rättigheter och skyldigheter i processen. Vi beskriver enkelt och tydligt vad som gäller enligt svensk lag när två makar går skilda vägar.

Att separera som gifta kallas i lagens språk för äktenskapsskillnad, men vi använder här det vardagliga ordet skilsmässa. I Sverige regleras skilsmässor av Äktenskapsbalken, och många moment är ganska standardiserade. Samtidigt kan varje situation ha sina unika frågor – kanske äger ni bostad tillsammans, kanske finns det ett äktenskapsförord, och kanske har ni barn under 18 år. Allt detta påverkar vad som gäller i just er skilsmässa. Låt oss gå igenom de viktigaste punkterna steg för steg.

Att ansöka om skilsmässa – så börjar processen

En skilsmässa inleds alltid med en ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten. Det är din lokala tingsrätt (domstol) som har hand om skilsmässor. Ni kan antingen ansöka gemensamt eller så kan en av er lämna in en enskild ansökan.

• Gemensam ansökan: Det här är det enklaste om ni är överens om att skiljas. Ni fyller tillsammans i en blankett för gemensam ansökan om skilsmässa (finns hos tingsrätten eller att ladda ner på Domstolsverkets webbplats). Båda makarna skriver under. Ansökningsavgiften är f.n. 900 kr (2023/2024), vilket ni betalar till tingsrätten i samband med ansökan. När tingsrätten fått er ansökan och registrerat den, börjar processens formella del.

• Enskild ansökan: Om bara en av er vill skiljas, eller om ni av någon anledning inte kan skicka in en gemensam ansökan, kan ena maken ansöka själv. Förfarandet är liknande – en ifylld blankett (enskild ansökan om äktenskapsskillnad) lämnas in och avgift betalas. Tingsrätten kommer då att delge (skicka) ansökan till den andra maken, som formellt får ta ställning. Observera att ingen kan stoppa en skilsmässa långsiktigt – i Sverige har vi fri rätt att skilja oss. Det betyder att även om den andra parten egentligen inte vill, så kommer skilsmässan att gå igenom så småningom (efter betänketid, se nedan). Man behöver inte ange några skäl för skilsmässa i Sverige; “vi vill inte längre vara gifta” är nog.

När ansökan kommit in till tingsrätten får ni ett diarienummer på ert mål. Om ni ansökt gemensamt och inga barn under 16 år finns, eller andra krav på betänketid, kan tingsrätten meddela dom om skilsmässa relativt snabbt (ofta inom några veckor). Men i många fall behöver man gå igenom en betänketid innan skilsmässan avslutas.

Betänketid – när krävs det och hur fungerar det?

Betänketid är en period på minst sex månader som ibland krävs innan skilsmässan får fullföljas. Syftet med betänketiden är att förhindra förhastade skilsmässor – man får tid att tänka efter. Enligt Äktenskapsbalken ska tingsrätten besluta om betänketid i följande situationer:

• Barn under 16 år: Om ni har gemensamma barn under 16 år i hushållet (det vill säga barn som bor hemma hos någon av er), är betänketid obligatorisk. Det gäller även om barnen inte är gemensamma, så länge ett barn under 16 bor med en av er och den personen är vårdnadshavare. Lagstiftaren anser att man ska ta extra tid att överväga skilsmässan för barnens skull.

• Oense om skilsmässan: Om en av er inte vill skiljas (dvs. vid enskild ansökan eller om en inte skriver under gemensam ansökan), så blir det betänketid. Även om ni lämnat in gemensam ansökan kan någon av er begära betänketid om ni vill ha det.

• Begärd betänketid: Även om ni saknar barn under 16 och båda är överens om att skiljas kan ni själva frivilligt begära betänketid i ansökan, om ni vill ha tiden att känna efter.

Betänketiden är minst 6 månader. Det innebär att skilsmässan inte kan slutföras innan dess. Betänketiden räknas från det att ansökan lämnades in (eller delgavs den andra parten, om det var enskild ansökan). Har sex månader passerat kan skilsmässan “fullföljas”.

Fullföljd: Om ni efter betänketiden fortfarande vill skiljas måste ni meddela tingsrätten detta genom att begära fullföljd av skilsmässan. Det gör ni genom en särskild begäran (det finns formulär för det också). Om ingen av er begär fullföljd inom ett år från att betänketiden började, skrivs målet av och ni förblir gifta – skilsmässan slutfördes aldrig. Så glöm inte att fullfölja om ni fortfarande vill genomföra skilsmässan efter 6 månader.

Notera att betänketid inte behövs om:

• Ni saknar barn under 16 år och är överens (då kan ni få skilsmässa direkt).

• Ni har levt åtskilda i minst två år. Om ni kan bevisa särlevnad under de senaste två åren (t.ex. genom intyg från två personer som känner er, så kallat särlevnadsintyg), kan ni få skilsmässa utan betänketid även om ni har barn. Denna situation är dock relativt ovanlig och kräver bevisning.

För många kan betänketiden kännas onödig om man ändå är övertygad om beslutet. Men lagen ser ut så här för att skydda barn och ge möjlighet att ångra sig. Under betänketiden är ni fortfarande formellt gifta, men det hindrar er inte från att rent praktiskt börja ordna upp era separata liv. Vilket för oss till nästa viktiga del: bodelningen.

Bodelning – att dela upp ekonomi och ägodelar

En av de största praktiska frågorna vid skilsmässa är: Hur ska vi dela upp vår egendom? Detta sker genom en bodelning. Bodelning är en juridisk process där makarna delar upp giftorättsgodset mellan sig.

Giftorättsgods kallas all egendom som inte är enskild egendom. Som huvudregel är allt ni äger giftorättsgods som ska delas lika, om ni inte avtalat annat. Enskild egendom är sådant som genom äktenskapsförord, arv eller gåva gjorts enskilt och då inte ska delas. Har ni till exempel ett äktenskapsförord som säger att en viss egendom (företag, fastighet, arv etc.) ska vara enskild, så undantas den från bodelning.

När och hur görs bodelningen?

En bodelning kan göras antingen under betänketiden, direkt efter skilsmässodomen, eller till och med i samband med separationen innan skilsmässan gått igenom. Formellt sett har ni rätt att vänta tills skilsmässan är klar, men praktiskt är det bra att börja så snart som möjligt efter att ni bestämt er för att separera. Ofta vill båda parter få klarhet i ekonomin.

Så här går det till i korthet:

• Brytdag: Värderingen av egendomen utgår från den dag då ansökan om skilsmässa kom in till tingsrätten (detta är den s.k. kritiska tidpunkten eller brytdagen). Det innebär att tillgångar och skulder per det datumet ska delas. Så om någon tjänat mycket pengar eller skaffat stora skulder efter det datumet, påverkar det inte bodelningen – man ser på läget just då ansökan kom in.

• Skuldtäckning: Varje make har rätt att ur sitt giftorättsgods ta undan så mycket som behövs för att täcka sina skulder. Därefter lägger man samman det netto som kvarstår.

• Lika delning: Det totala nettovärdet av giftorättsgodset delas lika mellan makarna. Rent praktiskt betyder det oftast att den som har mer egendom än den andra ska ge så att båda får lika. Det kan ske genom att man överför pengar eller låter den andra ta över egendom till motsvarande värde.

• Samägda tillgångar: Äger ni saker tillsammans, som er gemensamma bostad, bil, sommarstuga etc., får ni komma överens om hur de ska hanteras. Ofta tar en av parterna över huset mot att den andra kompenseras ekonomiskt (t.ex. genom att ta över mer av lånen eller betala ut motsvarande del). Om ingen vill eller kan ta över, kan en försäljning bli aktuell och ni delar på nettovinsten. Ni har lika rätt till bostaden, men det finns också regler om kvarsittningsrätt under processen – tingsrätten kan besluta att en av er får rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden tills bodelningen är klar, om ni är oense.

• Bodelningsavtal: Resultatet av er överenskommelse ska dokumenteras skriftligt i ett bodelningsavtal. I avtalet listar ni era tillgångar, skulder och hur fördelningen har gjorts. Båda makarna ska underteckna avtalet. Detta dokument är viktigt – det visar att ni genomfört bodelning och ni kan behöva det exempelvis om ni ska söka lagfart på en överförd fastighet eller som bevis för skattemyndigheter etc.

Om ni är överens om fördelningen går bodelningen oftast smidigt. Ni kan själva (med eller utan jurist hjälp) upprätta ett bodelningsavtal och skriva under. Det behöver inte registreras hos myndighet om ni inte vill, men ni kan frivilligt registrera det hos Skatteverket för arkivering.

Om ni inte är överens, kan det bli knepigare. Då kan en av er ansöka hos tingsrätten om en bodelningsförrättare. En bodelningsförrättare är en advokat eller jurist som utses att göra bodelningen åt er. Hen försöker först få er att enas, men har befogenhet att besluta om en fördelning om ni inte kommer överens. Bodelningsförrättaren tar betalt (ofta ganska dyrt), och kostnaden får ni normalt dela på. Det är alltså i bådas intresse att försöka enas utan att behöva gå den vägen, om möjligt.

Vad händer med bolån och gemensamma skulder?

En vanlig fråga är hur skulder, särskilt gemensamma lån som bostadslån, hanteras. Bodelningen i sig delar bara på nettotillgångarna – den ändrar inte avtalet med banken. Om ni har ett gemensamt bostadslån och den ena ska ta över bostaden, måste hen också ta över lånet (eller ansöka om att lånet skrivs om enbart på den personen). Banken måste godkänna en sådan förändring. Ibland behöver den som tar över lånet visa att hen har ekonomisk bärkraft att klara det själv, annars kanske banken kräver att bostaden säljs för att lösa lånet.

Andra skulder som står i bara den enes namn förblir formellt den personens ansvar mot borgenären, men i bodelningen räknas skulden av från den personens tillgångar. Om ni haft gemensam ekonomi kan det kännas som “era” gemensamma skulder ändå, men juridiskt är det den som står på lånet som ansvarar gentemot banken. Därför är det viktigt att rensa i ekonomin: avsluta gemensamma krediter, dela upp eventuella blancolån etc, så att ni inte flera år efter skilsmässan sitter fast i ekonomiska mellanhavanden.

Barn i skilsmässan – vårdnad, boende och umgänge

Har ni barn tillsammans påverkar skilsmässan inte automatiskt ert juridiska förhållande till barnen. I Sverige är utgångspunkten att föräldrar ska ha gemensam vårdnad om barn även efter en separation, om inte någon särskild anledning finns att ändra på det. Det betyder att ni båda fortsätter vara vårdnadshavare och gemensamt ansvariga för era barns personliga frågor (skola, sjukvård, pass etc.). Skilsmässan i sig gör alltså inte att den ena automatiskt får ensam vårdnad eller liknande.

Däremot måste det praktiska arrangemanget för barnens boende och umgänge lösas:

• Barnens boende: Ni behöver komma överens om hur barnen ska bo efter separationen. Två vanliga upplägg är växelvis boende (att barnen bor ungefär lika mycket hos varje förälder, t.ex. varannan vecka), eller boende hos en förälder (där barnen bor huvudsakligen hos den ena och har umgänge med den andra, t.ex. varannan helg eller vissa dagar i veckan). Vad som är bäst beror på barnens ålder, föräldrarnas boenden, arbete, och – viktigast – vad som är barnens bästa.

• Umgänge: Om barnen bor mest hos en av er, har de rätt till umgänge med den andre. Umgänge kan se ut på många sätt – allt från övernattningar till dagsträffar eller lov och semesterdagar. Sträva efter ett stabilt schema som barnen mår bra av. Tänk på att små barn kan behöva kortare men tätare umgänge, medan större barn kan hantera längre intervaller.

• Avtal eller dom: Ni kan skriva ett avtal om vårdnad, boende och umgänge hos socialnämnden (familjerätten) i er kommun. Ett sådant avtal, om det godkänns av socialnämnden, gäller precis som en dom. Fördelen är att ni tillsammans utformar det efter er situation. Om ni inte kan enas alls, finns tyvärr möjligheten att det blir en vårdnadstvist i tingsrätten, där domstolen får besluta. Domstolen utgår då enbart från barnets bästa och kan besluta om gemensam eller ensam vårdnad, boende och umgängesfördelning. En tvist är ofta påfrestande för alla inblandade, så försök i det längsta att kommunicera och ta hjälp av samarbetssamtal via familjerätten för att undvika en konflikt.

• Underhållsbidrag: Om barnen bor mest hos ena föräldern, ska den andre normalt betala underhållsbidrag. Underhållsbidragets storlek beror på barnens behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Det går att räkna fram med stöd av Försäkringskassans riktlinjer. Ni kan själva avtala om en summa varje månad. Om inte, kan Försäkringskassan hjälpa till med beräkning eller i sista hand kan domstolen besluta. Notera att underhållsbidraget är pengar som betalas från en förälder till den andra för barnets kostnader. Detta ska inte blandas ihop med underhållsstöd, vilket är något Försäkringskassan betalar ut om en förälder inte betalar underhåll som de ska.

• Gemensamma kostnader: Utöver underhåll kan ni behöva komma överens om hur större kostnader för barnen ska hanteras (t.ex. fritidsaktiviteter, konfirmation, mopedkörkort etc.). Det är bra att ha en öppen dialog om pengar för barnen så det inte blir en stridsfråga senare.

Kort sagt: lagen utgår från att båda föräldrarna fortsatt ska vara en del av barnens liv. För barnens skull är samarbete guld värt. Sök hjälp tidigt om ni har svårt att komma överens – många kommuner erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal genom familjerätten där utbildade socionomer kan medla och hjälpa er nå avtal kring barnen.

Ekonomi efter skilsmässan – underhåll mellan makar?

I många länder är det vanligt med makeunderhåll (äktenskapsskillnadsunderhåll) där den ena ex-maken betalar underhåll till den andra. I Sverige är detta ovanligt. Huvudregeln enligt svensk lag är att vardera make ska stå för sin egen försörjning efter skilsmässan. Det betyder att det inte finns någon automatisk rätt till ekonomiskt underhåll från ex-make, utöver det som delas i bodelningen.

Det finns dock undantagsfall där underhållsbidrag mellan makar kan bli aktuellt en tid efter skilsmässan:

• Om den ena maken har svårt att försörja sig direkt efter skilsmässan, exempelvis för att hen har varit hemma och tagit hand om barnen under äktenskapet och kanske behöver utbilda sig eller skaffa jobb, kan domstolen ålägga den andra att betala underhåll under en övergångsperiod. Sådana beslut är tidsbegränsade och relativt ovanliga.

• Makar kan också frivilligt avtala om underhåll sinsemellan. Om ni har väldigt ojämn ekonomi och vill balansera rättvisa, kan ni skriva ett avtal om att en ska betala ett visst belopp varje månad under en viss period. Var dock medveten om att sådana avtal inte alltid är juridiskt bindande på lång sikt – rätten kan komma att pröva skäligheten om det blir tvist.

För de allra flesta behövs alltså inget makeunderhåll. Istället fokuserar man på att genom bodelningen göra en ekonomisk uppdelning, och därefter går man vidare ekonomiskt oberoende av varandra. Se till att avsluta gemensamma abonnemang, delade medlemskap och bankkonton när skilsmässan är klar, så att ni verkligen separerar era ekonomier.

Checklista – 6 steg att hålla koll på vid skilsmässa

För att sammanfatta det viktigaste, här är en snabb checklista att följa när ni ska skiljas:

1. Skilsmässoansökan: Kom överens om gemensam ansökan om möjligt, fyll i blanketten och skicka in till tingsrätten (eller lämna in enskild ansökan om nödvändigt). Betala ansökningsavgiften.

2. Betänketid: Ta reda på om betänketid krävs (barn under 16 eller oenighet). Notera i kalendern när 6 månader passerat. Kom ihåg att begära fullföljd efter betänketiden, annars går skilsmässan inte igenom.

3. Praktisk separation: Under tiden – ordna med separata boenden om inte redan gjort. Vem ska bo kvar i gemensamma bostaden tills vidare? Om ni är oense, ansök om kvarsittningsrätt hos tingsrätten.

4. Barnen först: Om ni har barn, prata igenom hur ni vill lägga upp boende och umgänge. Ta hjälp av familjerätten i er kommun för samarbetssamtal om ni behöver. Sätt barnens bästa i fokus. Kom också överens om tillfällig ekonomisk fördelning för barnens kostnader (t.ex. vem köper kläder just nu) tills underhållsbidrag är formellt klart.

5. Bodelning: Börja inventera era tillgångar och skulder per brytdagen (ansökningsdatumet). Diskutera en rättvis fördelning. Ta hjälp av en familjejurist om ni har mycket att dela eller om det är komplicerat (t.ex. företag, fastigheter, skulder). Upprätta ett skriftligt bodelningsavtal och underteckna det. Genomför praktiskt det ni kommit överens om (t.ex. överför pengar, byt lagfart på huset, lös ut lån).

6. Efter skilsmässan: När tingsrätten meddelat dom om äktenskapsskillnad (antingen direkt eller efter betänketid+fullföljd) och bodelningen är klar, se till att justera allt praktiskt: meddela Skatteverket om nya adresser, byt eventuellt efternamn om så önskas, avsluta gemensamma avtal som telefonabonnemang, dubbelförsäkringar etc. Se över ditt testamente eller skriv ett om du inte redan gjort det – tidigare make ärver inte längre automatiskt. Ta hand om dig själv och dina eventuella barn i den nya vardagen.

Ta hjälp av familjerättsjurister vid behov

Även om många skilsmässor kan hanteras helt av parterna själva, finns det situationer där juridisk hjälp är ovärderlig. Exempelvis om:

• Ni inte kommer överens om hur egendomen ska delas eller hur barnens boende ska ordnas.

• Det finns ett komplicerat ekonomiskt upplägg med företag, arv eller äktenskapsförord som behöver tolkas.

• Du känner dig osäker på dina rättigheter och vill ha råd innan du skriver på något.

• Det uppstår en vårdnadstvist eller behov av att ansöka om ensam vårdnad på grund av särskilda skäl.

En kunnig jurist inom familjerätt kan hjälpa till att reda ut lagreglerna och föreslå lösningar. Ibland räcker det med en eller ett par rådgivningstimmar för att du ska känna dig trygg i hur du ska gå vidare. I andra fall kanske du vill ha ombud som sköter kontakten med ex-maken eller för exempelvis förhandlar fram en bodelningslösning.

Tänk också på att vissa kostnader för juridiskt ombud kan täckas av rättsskyddet i din hemförsäkring eller via statlig rättshjälp beroende på din inkomst. Det kan vara värt att undersöka, så ekonomin inte hindrar dig från att ta hjälp om det verkligen behövs.

Sammanfattning

En skilsmässa kan kännas överväldigande, men lagstiftningen ger en tydlig struktur för hur allt ska gå till. Processen börjar med en ansökan, eventuellt följer betänketid, och avslutas med en dom om skilsmässa. Parallellt eller strax efter sker bodelningen där ni delar upp ert gemensamma liv rent ekonomiskt. Har ni barn fortsätter ni oftast med gemensam vårdnad, men ni behöver ordna praktiska avtal om boende, umgänge och underhåll för barnens skull.

Genom att vara informerad om reglerna – från betänketidens syfte till hur giftorättsgods delas – står du bättre rustad att navigera skilsmässan. Kom ihåg att lagens mål i grunden är att det ska gå rättvist till och att barnens bästa ska värnas.

Många klarar av allt det här själva genom dialog och samarbete. Men det är ingen skam att ta hjälp. Professionell rådgivning kan spara både tid och pengar om det förhindrar onödiga konflikter eller misstag. Vi på Juristfirman Mozart har erfarna familjerättsjurister som dagligen hjälper klienter med skilsmässor, bodelningar och vårdnadsfrågor. Behöver du stöd inför eller under en skilsmässa? Hör av dig till oss. Du kan kontakta oss för att få juridisk rådgivning av en erfaren familjejurist. Med rätt hjälp blir det lättare att hitta trygghet och en väg framåt, även när livet tar en ny vändning. Lycka till – det kommer att bli bättre med tiden, och du behöver inte stå ensam i processen.