Att stå inför ett giftermål är en spännande tid med mycket att planera. Utöver ringar, fest och framtidsdrömmar finns också viktiga juridiska och ekonomiska aspekter att överväga när ni blir makar. Här går vi igenom vad ni bör tänka på innan ni säger ja – från äktenskapsförord och gemensam ekonomi till arv och testamente – så att ni kan känna er trygga i att ni ordnat det praktiska runt ert äktenskap.
Formellt inför bröllopet: hindersprövning och namn
Innan vigseln måste ni ansöka om hindersprövning hos Skatteverket. Det är en formell kontroll att det inte finns något lagligt hinder för äktenskapet (exempelvis att ingen av er redan är gift). Ansökan görs enkelt via blankett eller Skatteverkets e-tjänst, och ni får ett intyg om hindersprövning som ska lämnas till vigselförrättaren. Passa även på att fundera över efternamn: vill ni båda ta ett gemensamt efternamn, eller behålla era respektive? Ni anmäler eventuellt namnbyte i samband med hindersprövningen. Detta är de byråkratiska stegen – relativt enkla men viktiga att komma ihåg i bröllopsbestyren. När detta är klart kan vigsel (civil eller kyrklig) genomföras, och sedan rapporteras äktenskapet in i folkbokföringen.
Gemensam ekonomi eller separat – fundera över äktenskapsförord
Ett av de största juridiska besluten för blivande makar är om ni ska skriva ett äktenskapsförord eller inte. I Sverige är huvudregeln att allt ni äger, nu eller framöver, är giftorättsgods när ni gifter er – vilket innebär att värdet av det ska delas lika vid en eventuell framtida skilsmässa eller dödsfall. Undantaget är det som är enskild egendom, vilket endast är sådant som antingen avtalats genom äktenskapsförord eller som någon av er fått med särskild klausul (till exempel arv eller gåva med villkor att det ska vara enskilt). Genom äktenskapsförord kan ni alltså bestämma att viss egendom inte ska delas lika, utan förbli den enes enskilda egendomr. Det kan vara pengar, fastigheter, företag eller andra tillgångar som ni av olika skäl vill hålla utanför en framtida bodelning. Ett vanligt scenario är att den ena parten äger ett företag eller har stora tillgångar sedan innan – då kan ett äktenskapsförord skydda dessa om äktenskapet skulle upplösas, så att inte halva företagsvärdet tillfaller den andre. Ett äktenskapsförord kan också vara tidsbestämt eller villkorat (även om lagen inte uttryckligen reglerar det, förekommer det att man avtalar t.ex. att viss egendom blir giftorättsgods efter X år av äktenskap). Kom ihåg att för att ett äktenskapsförord ska vara giltigt måste det upprättas skriftligen, undertecknas av båda parter och registreras hos Skatteverket. Om ni registrerar det innan eller strax efter vigseln, gäller det från äktenskapets ingående; annars gäller det från registreringsdagen. Ni kan när som helst under äktenskapet upprätta (eller ändra) ett äktenskapsförord om ni skulle ångra er eller om era omständigheter förändras. Utan äktenskapsförord gäller alltså full giftorätt i allt – vilket passar många, men se till att det är ett medvetet val från er sida.
Förstå konsekvenserna: giftorättsgods och skuldansvar
Det kan vara bra att veta hur det fungerar rent praktiskt med giftorättsgods. Under själva äktenskapet äger och råder varje make över sin egendom precis som tidigare – ni blir inte automatiskt sams ägare till allt. Däremot, vid en bodelning (som sker vid skilsmässa eller när en make dör), läggs värdet av båda makarnas giftorättsgods samman och delas lika. Om den ena då äger betydligt mer giftorättsgods än den andra, kommer en likadelning ske genom att den mer förmögna maken får ge över nettotillgångar så att båda får lika mycket. Notera att skulder räknas av mot respektive makes tillgångar innan delning, men om en make har mer skulder än tillgångar går den personen “nollad” in i bodelningen (man tar inte över varandras skulder, men en skuldfri make kan inte kräva att den skuldsatte bidrar med något i delningen). Detta innebär att om ni inte har äktenskapsförord och den ena t.ex. äger en bostadsrätt medan den andra inte äger några större tillgångar, så kommer bostadsrättens värde delas mellan er vid skilsmässa – oavsett vem som betalade den. För många är detta rättvist och i linje med att man ekonomiskt lever tillsammans. Men för vissa situationer kan det upplevas orimligt, till exempel om egendom förts in i äktenskapet av den ena parten eller om en make driver en rörelse där man vill undvika utomståendes inflytande. Fundera gemensamt kring hur ni ser på ekonomin: Ska allt delas lika oavsett? Eller vill ni skydda vissa tillgångar? Svaret på den frågan avgör om ett äktenskapsförord är aktuellt för er. Det kan också vara klokt att se över försäkringar och pensionssparanden – om en av er t.ex. har betydligt större pension kan lösningen vara privat pensionssparande eller försäkring för den andre, eftersom giftorätten inte automatiskt ger rätt till pension (pensioner delas inte i bodelning, med vissa undantag för privat pensionssparande).
Arv, testamente och särkullbarn – planera för framtiden
När ni gifter er ändras er arvsrättsliga situation jämfört med om ni bara är sambor. Makar ärver varandra enligt lag, åtminstone om ni har gemensamma barn eller inga barn alls. Det betyder att om en av er avlider, kommer den efterlevande maken ärva den avlidnes kvarlåtenskap före eventuella gemensamma barn. De gemensamma barnen får då vänta på sitt arv tills även den efterlevande går bort. Detta ger ekonomisk trygghet för den efterlevande. Observera: har den avlidne maken barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn), har de barnen rätt att få ut sitt arv direkt och går före den efterlevande maken i arvsordningen. Särkullbarn kan visserligen välja att avstå sin rätt till förmån för den efterlevande, men de kan inte tvingas – det är en viktig skillnad att känna till jämfört med gemensamma barn. Det innebär att i familjer med “mina och dina barn” kan arvet splittras vid första makens död. Ett testamente är därför starkt rekommenderat i sådana fall (och även annars, om ni har särskilda önskemål). Genom testamente kan ni till viss del styra fördelningen av arv – till exempel kan ni föreskriva att den efterlevande ska ärva mer än lagens standard, eller att specificerad egendom ska gå till viss person. Ni kan dock inte göra era barn arvslösa; varje bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott (hälften av arvslotten) enligt svensk lag. Men med ett testamente kan ni i alla fall påverka resten. För ett par utan barn kan ni genom testamente t.ex. bestämma att efter bådas bortgång ska kvarlåtenskapen gå till en särskild person eller välgörenhet (annars hade arvet gått till släktingar enligt lagens arvsordning). Att upprätta ett testamente kräver vissa formaliteter (skriftligt, två vittnen etc.), så rådfråga gärna en jurist för att få det rätt. En annan sak att känna till är basbeloppsregeln: enligt lag har en efterlevande make alltid rätt att ur boet få behålla minst fyra prisbasbelopp (ca 200 000 kr år 2025), Summan justeras årligen) i värde, inklusive sitt eget, även om det skulle “krocka” med vad barnen annars skulle ärvt. Detta skydd finns för att förhindra att en make står på bar backe. Det gäller dock bara om dödsboets totala tillgångar är relativt små – för större tillgångar spelar regeln oftast ingen roll eftersom efterlevande ändå ärver allt om bara gemensamma barn finns.
Kort sagt, att gifta sig innebär en hel del automatiska juridiska följder – många positivt verkande, som arvsrätten och den ekonomiska gemenskapen, men också några man bör planera kring, som att skydda vissa tillgångar eller reglera arv vid speciella familjeförhållanden.
Ta hjälp vid behov och kommunicera med varandra
Det bästa ni kan göra är att prata öppet med varandra om ekonomin och framtiden. Det kan kännas ovant att diskutera skilsmässa eller dödsfall när man just ska gifta sig, men se det som en praktisk försäkring – man planerar för det värsta för att hoppas på det bästa. Om ni är osäkra på vad som är bäst för er situation, kontakta gärna en jurist för rådgivning. Juristfirman Mozart kan hjälpa er att upprätta äktenskapsförord som passar just era önskemål, samt testamenten och andra avtal kring familjerätt. Att i förväg reglera viktiga frågor ger trygghet åt båda parter. När det formella är omhändertaget kan ni sedan fokusera på det roliga – att fira kärleken och ert liv tillsammans, med vissheten att ni har ordning på juridiken. Grattis till ert kommande bröllop!
Källor: Äktenskapsbalken (1987:230) 7 kap. 3 § (möjlighet att göra egendom enskild genom äktenskapsförord, krav på skriftlighet och registrering); Ärvdabalken (1958:637) 3 kap. 1–2 §§ (makes arvsrätt, särkullbarns rätt att få ut arv direkt);