När någon dör hamnar man ofta i två verkligheter samtidigt: sorgen – och allt som måste hanteras praktiskt. Många upplever att det är svårt att veta “vad som gäller”, vem som ska göra vad, och vilka tidsfrister man måste hålla koll på.
Här får du en tydlig översikt över det viktigaste, med fokus på vanliga arvsfrågor och praktiska steg i rätt ordning.
1) Förstå vad “dödsbo” betyder
När en person avlider uppstår ett dödsbo. Dödsboet är i praktiken den avlidnes “juridiska låda” som innehåller:
-
tillgångar (bankmedel, bostad, fordon, försäkringar, lösöre),
-
skulder (lån, krediter, räkningar),
-
avtal (hyra, abonnemang),
-
och frågan om arv.
Tills arvet är fördelat är det dödsboet som “äger” allt. Det betyder att man ofta behöver agera gemensamt om det finns flera dödsbodelägare.
2) Börja med det akuta och praktiska
I början är målet att skapa ordning, inte att “lösa allt”.
Bra första steg är ofta:
-
ta reda på om det finns testamente,
-
samla viktiga papper (försäkringar, bank, bostad, skulder),
-
se till att räkningar som måste betalas (t.ex. hyra) hanteras,
-
kontakta bank vid behov (banker har ofta egna rutiner vid dödsfall).
Det är vanligt att man behöver intyg och underlag för att kunna företräda dödsboet i olika situationer.
3) Bouppteckning – vad är det och när ska den göras?
Bouppteckningen är en juridisk sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder, och vilka som är dödsbodelägare. Den är central för nästan allt som händer efteråt: arvskifte, bankärenden, bostadsförsäljning m.m.
Två tidsfrister är särskilt viktiga:
-
Bouppteckningsförrättning ska normalt hållas inom tre månader från dödsfallet.
-
Bouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket inom ramen för reglerna (i praktiken hänger det ihop med att den ska skickas in i tid efter upprättandet, och Skatteverket beskriver också att den ska lämnas in inom fyra månader från dödsfallet).
Om det finns skäl går det i vissa fall att ansöka om anstånd.
4) När kan dödsboanmälan ersätta bouppteckning?
Om den avlidne saknar tillgångar som räcker till mer än begravningskostnader och liknande, kan en dödsboanmälan ibland ersätta bouppteckningen. Det prövas normalt via kommunen (socialkontoret).
Det här kan vara ett viktigt alternativ när ekonomin är mycket begränsad.
5) Arvsordning: vem ärver om det inte finns testamente?
Om det inte finns testamente gäller arvsordningen i lag. Grovt förenklat:
-
Barn (bröstarvingar) har en stark ställning.
-
Efterlevande make/maka har ofta arvsrätt, men arvet kan påverkas av om det finns barn som är gemensamma eller särkullbarn.
-
Finns inga barn kan arvet gå vidare till andra släktingar enligt lagens turordning.
Det är här många frågor uppstår, t.ex. om särkullbarn, efterarv, och vad “fri förfoganderätt” innebär. Det kan låta tekniskt – men i praktiken handlar det om vem som får ärva nu, och vem som kan ha rätt senare.
6) Testamente, laglott och vanliga missförstånd
Ett testamente kan styra mycket – men inte allt. Exempel på vanliga missförstånd:
-
“Man kan testamentera bort allt.”
I vissa situationer finns begränsningar, till exempel kopplat till barns rättigheter (laglott) och efterarv. -
“Efterlevande får alltid allt.”
Ofta är det mer nyanserat, särskilt vid särkullbarn eller om det finns efterarv.
Om ett testamente finns är det klokt att tidigt gå igenom om det är tydligt, giltigt och hur det ska tolkas.
7) Arvskifte – när och hur fördelas arvet?
När bouppteckningen är klar och registrerad är nästa stora steg ofta arvskifte: ett avtal där dödsbodelägarna kommer överens om vem som får vad.
Här uppstår de vanligaste konflikterna:
-
oenighet om värdering av bostad eller lösöre,
-
olika syn på “rättvisa”,
-
oklarheter kring förskott på arv eller gåvor,
-
känslomässiga band till föremål.
En bra tumregel är att försöka hålla arvskiftet så tydligt och dokumenterat som möjligt. Det minskar risken för senare tvister.
8) En kort checklista: det här brukar spara tid (och bråk)
-
Leta testamente och andra viktiga avtal.
-
Gör en lista på tillgångar/skulder (bank, lån, försäkringar, bostad).
-
Håll koll på tidsfristerna för bouppteckning.
-
Var transparent mellan dödsbodelägare – otydlighet skapar misstänksamhet.
-
Ta hjälp tidigt om ni redan märker att ni ser olika på arvet.
Nästa steg
Om du vill undvika onödiga misstag är det ofta värt att få en jurist att snabbt gå igenom: vilka som är dödsbodelägare, om testamente finns, och vilken process som passar just er (bouppteckning eller dödsboanmälan, samt hur arvskiftet kan läggas upp).
Relaterade tjänster hos Juristfirman Mozart
Familjerätt - Boka 30 min juridisk rådgivning med jurist
https://juristfirmanmozart.se/products/boka-juridisk-radgivning-direkt-online?_pos=1&_psq=familjer%C3%A4tt+boka&_ss=e&_v=1.0
Familjejurist | Familjerätt & avtal för privatpersoner | Juristfirman Mozart
https://juristfirmanmozart.se/products/familjejurist?_pos=1&_psq=familjjurist&_ss=e&_v=1.0
Referenser:
Skatteverket – “Bouppteckning” (hämtad 2025): Beskriver att bouppteckningen ska lämnas in inom fyra månader samt att dödsboanmälan kan ersätta bouppteckning i vissa fall.
skatteverket.se
Se länk: https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html
Skatteverket – “När ska en bouppteckning förrättas?” (Rättslig vägledning 2022.7): Anger att bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader och att bouppteckningen ska lämnas in inom en månad efter att den upprättats.
skatteverket.se
Se länk: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2022.7/340668.html
Skatteverket – “Vilka ärver enligt lag?” (Rättslig vägledning 2025.8): Sammanfattar arvsordningen samt efterlevande makes arvsrätt och efterarv (bl.a. vid särkullbarn).
skatteverket.se
Se länk: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2025.8/340740.html
Ärvdabalk (1958:637) (SFS 1958:637): Reglerar arvsordning, efterlevande makes rätt, efterarv och bouppteckningens regler i 20 kap.
riksdagen.se
Se länk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arvdabalk-1958637_sfs-1958-637/