Att sälja sitt företag är ofta lika komplext som att köpa – men nu ur säljarens perspektiv. Det finns flera viktiga juridiska aspekter du som säljare behöver ha koll på för att affären ska bli lyckad och för att minimera risker i efterhand. Nedan går vi igenom några av de mest betydelsefulla punkterna: från förberedelser inför försäljning, via avtalsmässiga detaljer, till efterspel och ansvarsfördelning. Oavsett om du säljer ett litet bolag du byggt upp eller en del av en verksamhet i ett större företag, är dessa råd relevanta.
För dig som behöver juridisk rådgivning vid företagsköp eller tvist har vi tjänsten Juridisk rådgivning – affärsjuridik
1. Aktieöverlåtelse eller inkråmsöverlåtelse – bestäm form och kolla bolagsordningen: Först behöver du klargöra hur affären ska genomföras. Antingen säljer du aktierna/andelarna i bolaget (köparen tar över bolaget som det är, med allt i), eller så säljer du bara tillgångarna/verksamheten (inkråmet) ur bolaget. Det valet har juridiska konsekvenser. Vid aktieöverlåtelse tar köparen över hela bolaget med samma organisationsnummer och alla befintliga avtal, tillgångar och skulder följer med. För dig som säljare betyder det att många ansvar lyfter från dina axlar i och med försäljningen – bolagets framtida förpliktelser blir köparens problem. Dock innebär aktieöverlåtelse att köparen ofta vill ha omfattande garantier av dig (eftersom de övertar bolagets historia). Vid inkråmsaffär säljer bolaget sina tillgångar (och eventuellt vissa skulder kan avtalas att tas över). Då behåller du som säljare själva bolaget (tomt, efter att ha sålt allt i det) om det är en AB-försäljning, vilket också innebär att en del ansvar för historiken kan ligga kvar hos dig. Diskutera med köparen vilken form som är mest lämplig skattemässigt och juridiskt. – Glöm inte att kolla bolagets bolagsordning och eventuella aktieägaravtal! I många fall finns förbehåll som påverkar en aktieförsäljning, t.ex. samtyckesklausul eller hembudsklausul. En samtyckesklausul (enligt ABL 4 kap. 8 §) innebär att du inte får överlåta aktier till en ny ägare utan att styrelsen eller befintliga ägare godkänner det. En hembudsklausul innebär att om du säljer, har de övriga ägarna förköpsrätt att lösa aktierna till samma pris. Sådana begränsningar måste följas – annars kan affären gå om intet i efterhand. Om ditt bolag har flera delägare, måste ni också vara överens internt (en delägare kan i princip inte sälja hela företaget utan de andras medgivande, förutom att sälja sin egen andel). Kolla upp detta tidigt för att undvika att affären strandar på formalia.
2. Gör företaget “redo för försäljning” – due diligence ur säljarens synvinkel: En köpare kommer sannolikt att vilja genomföra en due diligence (företagsgranskning) av ditt företag. Som säljare tjänar du på att förbereda företaget väl för denna granskning. Det betyder: städa upp i avtalen och dokumentationen. Se till att alla viktiga avtal (leverantörsavtal, kundkontrakt, hyresavtal, anställningsavtal) finns samlade och att de är skriftliga och påskrivna. Rensa ut gamla tvister – om det finns pågående rättsprocesser eller konflikter, informera köparen om dem. Betala skulder eller åtminstone ha en klar bild av skuldstruktur att visa upp. Kontrollera så att årsredovisningar och bokföring är i ordning; köparen och dess revisor kommer granska ekonomin noga. Om du upptäcker några “skelett i garderoben” – exempelvis att företaget kanske inte betalat moms korrekt något år – överväg att åtgärda detta innan försäljning eller vara beredd att informera köparen ärligt. Det är bättre att köparen får veta om eventuella problem från dig tidigt än att de hittar det själva under due diligence; transparens bygger förtroende och minskar risken för att affären spricker eller att du får ansvar i efterhand. Tips: Upprätta ett så kallat “data room” med all relevant information strukturerad – det kan vara digitalt. Köparen kommer troligen ställa en hel del frågor; var responsiv och ge fullständiga svar, men lämna inte ut hemligheter innan ni har åtminstone ett avsiktsavtal (LOI) eller sekretessavtal på plats (se nästa punkt).
3. Sekretess och avsiktsförklaring (LOI): Innan ni dyker för djupt in i affären, se till att ni har skrivit under ett sekretessavtal (NDA). Som säljare kommer du avslöja känslig information om ditt företag för en potentiell köpare; du vill försäkra dig om att de inte sprider den eller använder den om köpet inte blir av. Ett NDA bör åtminstone omfatta att köparen inte får röja eller utnyttja företagets hemligheter och att informationen endast får användas för utvärdering av förvärvet. Ofta skriver man även en avsiktsförklaring (Letter of Intent, LOI) i tidigt skede, som sammanfattar de överenskomna huvudsakliga villkoren (preliminärt pris, tidsplan, vad som förutsätts etc). Tänk på att en LOI normalt inte är juridiskt bindande vad gäller att verkligen genomföra affären, men vissa delar kan vara bindande – t.ex. exklusivitet (att du inte förhandlar parallellt med andra under en viss period) och fortsatt sekretess, kostnadsfördelning för due diligence osv. Var därför noga med formuleringarna: det ska framgå vad som är bindande och inte. LOI är ett verktyg för att säkerställa att ni är överens om viktiga punkter innan ni lägger massa tid och pengar; det minskar risken för missförstånd.
4. Köpeavtalet – nyckelvillkor att ha koll på som säljare: Det slutliga köpeavtalet (aktieöverlåtelseavtal eller inkråmsöverlåtelseavtal) är den centrala juridiska produkten av affären. Här gäller det att skydda dina intressen samtidigt som köparen naturligtvis vill säkra sin position. Några viktiga klausuler ur säljarperspektiv:
-
Betalningsvillkor: Hur och när får du betalt? Är hela köpeskillingen kontant vid tillträdet, eller ingår exempelvis earn-outs (att du får en del baserat på framtida resultat) eller säljarrevers (att köparen betalar av över tid)? Om det inte är full kontant betalning, tänk på risken – du kanske vill ha säkerheter (pant eller garantier) för resterande belopp.
-
Garantikatalogen: Köparen kommer nästan alltid kräva att du lämnar en rad garantier om företaget (se punkt 1). Som säljare bör du försöka göra dessa garantier så begränsade och specifika som möjligt, för att minska risken för framtida krav. Undvik svepande garantier som “bolaget har inga brister whatsoever”. Det är bättre att punktmarkera: t.ex. att bokföringen för de senaste 3 åren är korrekt enligt lag, att alla skatter per balansdagen är betalda, att bolaget har de tillstånd som krävs för sin nuvarande verksamhet osv. Och framför allt: lämna inte garantier om sådant du inte är säker på! Om köparen föreslår en garanti du känner dig osäker på, förhandla om formuleringen eller gör en upplysning (“disclosure”) undantag till garantin. I avtalet kan finnas en bilaga där du listar specifika omständigheter som köparen är informerad om – de undantas då från garantier (köparen kan inte senare komma och klaga på de punkterna).
-
Ansvarsbegränsningar: Som säljare bör du absolut försöka få in begränsningar av ditt framtida ansvar. Vanliga begränsningar är tidsbegränsning (t.ex. att garantier gäller i 18–24 månader efter tillträde, därefter kan köparen inte göra anspråk förutom vid grov oärlighet) och beloppsbegränsning (t.ex. att ditt totalansvar är max X % av köpeskillingen). Det är också vanligt att införa en “de minimis” och “basket” – det vill säga att köparen inte kan kräva ersättning för väldigt små fel under ett visst tröskelbelopp, och att ersättning utgår först när alla krav sammanlagt överstiger en viss summa. Dessa skyddar dig mot bagatellartade krav. Notera dock att vid svek (om du skulle ha lurat köparen medvetet) brukar inga begränsningar gälla – vilket är rimligt.
-
Konkurrensklausul: Köparen vill kanske att du som säljare förbinder dig att inte starta en konkurrerande verksamhet eller värva över kunder direkt efter försäljningen. Sådana konkurrensklausuler kan vara bindande, men de måste vara rimliga i omfattning (tid, geografiskt område, typ av verksamhet) för att inte betraktas som oskäliga. En alltför bred och lång konkurrensbegränsning kan enligt 38 § avtalslagen ogiltigförklaras eller jämkas som oskälig. Som säljare bör du se till att eventuella förbud är begränsade så du inte onödigtvis hindras i din framtida yrkesutövning. Till exempel, det är vanligt att förbjuda att du startar eller jobbar i konkurrerande verksamhet i kanske 2 år inom den region där företaget verkar – längre än så kan vara svårt att upprätthålla.
-
Övriga punkter: Avtalet kommer också reglera tillträdesdagen (när ägandet formellt övergår), eventuella villkor som måste uppfyllas innan dess (t.ex. myndighetstillstånd, hyresvärdens godkännande vid lokalöverlåtelse, eller att en viss kund förnyar kontrakt). Om du äger fastighet i bolaget kanske en fastighetsöverlåtelse ingår, som kräver särskilda handlingar. Se även över skattefrågor – i avtalet kan finnas regler om vem som står för vilken skatt om något dyker upp (ofta ansvarar säljaren för alla skatter fram till tillträdet). Ibland avtalas om att du ska stå kvar som konsult under en övergångsperiod; om så, se till att det regleras hur länge och mot vilken ersättning.
5. Informera och hantera personal och andra intressenter: Om ditt företag har anställda, tänk på deras rättigheter vid en försäljning. Vid en aktieöverlåtelse är arbetsgivaren densamma (bolaget byter bara ägare), så anställningarna fortsätter oförändrat. Du bör ändå kommunicera tydligt med personalen när affären blir klar, så de vet vem den nya ägaren är och eventuella förändringar framåt. Vid en inkråmsöverlåtelse däremot sker en verksamhetsövergång juridiskt sett. Då träder 6 b § LAS in, vilket innebär att alla anställningsavtal och rättigheter/skulder gentemot personalen automatiskt följer med över till den nya ägaren. Du som säljare (överlåtare) kan inte säga upp personal bara för att verksamheten säljs – en övergång är inte saklig grund för uppsägning. Istället övergår de anställda med bibehållna villkor. I en sådan situation är du också skyldig att förhandla med facket enligt medbestämmandelagen (MBL) innan överlåtelsen sker, ifall du har kollektivavtal eller anställda som är fackligt organiserade. Vanligen underrättas facken och MBL-förhandling hålls för att informera om köpet och hur det påverkar personalen. Som säljare är det bra att göra detta i god anda – hur du behandlar personalen i överlåtelsesituationen bidrar till ditt eftermäle och minimerar risken för eventuella tvister (t.ex. om någon hävdar att deras villkor förändrades). Andra intressenter: Har företaget viktiga kunder eller leverantörer vars avtal innehåller någon form av change of control-klausul (att de kan säga upp avtalet om ägaren byts)? Kontrollera det i förväg. Ibland behöver man inhämta skriftligt godkännande från en kund eller leverantör för att överlåtelsen inte ska bryta avtalet – gör detta tidigt i samråd med köparen. Samma sak med hyresvärd om lokaler ingår: hyreskontrakt har ofta villkor att ägarförändring eller verksamhetsöverlåtelse kräver hyresvärdens samtycke. Bättre att ta den dialogen proaktivt än att köparen ska stå utan giltigt lokalavtal efteråt.
6. Skatt och deklarationer: Försäljning av företag kan utlösa betydande skatteeffekter. Som säljare av aktiebolag kan du under vissa omständigheter få skattefri kapitalvinst (t.ex. om det är ett fåmansbolag kan 3:12-reglerna ge viss skatt, eller om ditt bolag är ett rörelsedrivande AB och du säljer via ett holdingbolag kan det vara skattefritt enligt koncernregler). Säljer du inkråmet blir det bolaget som skattar för vinsten (bolagsskatt ~20,6%), och sedan skattar du igen om du tar ut medlen som utdelning – vilket ofta är mindre förmånligt. Ta hjälp av en skatterådgivare tidigt för att strukturera affären optimalt (kanske en försäljning av aktier är att föredra ur skattesynpunkt, eller en inkråmsaffär med vissa justeringar). Glöm inte bort mervärdesskatten – normalt är överlåtelse av aktier momsfri, och även överlåtelse av en hel verksamhet kan vara undantagen från moms som “verksamhetsöverlåtelse”. Men säljer du enstaka inventarier eller lager kan moms behöva tas ut. Stäm av med din revisor eller Skatteverket vad som gäller i just din affär så ni gör rätt från början. Efter försäljningen, se till att deklarera korrekt. Om du sålt privat ska det in i din inkomstdeklaration (K10-bilaga för fåmansbolag t.ex.), och om bolaget sålt inkråm ska det redovisas i bolagets deklaration. Slarv här kan leda till kostsamma efterspel, så var noggrann.
7. Efter försäljningen – avslut och eventuella efterspel: När transaktionen är genomförd (och du fått dina pengar!) finns ändå några saker att bevaka. Bolagsstämmobeslut: Om du sålt aktierna i bolaget behöver köparen ofta tillsätta en ny styrelse och kanske nya revisorer. Se till att det hålls en bolagsstämma i anslutning till tillträdet där dessa ändringar formellt beslutas, så att din roll (om du varit styrelseledamot eller VD) upphör där. Registreringar: Meddela Bolagsverket om ändringar (det gör oftast köparens jurist, men det skadar inte att själv följa upp så att du inte står kvar officiellt som ansvarig någonstans). Om du sålt enskild firma eller bara verksamheten, kanske du ska avregistrera F-skatt eller moms för den delen du inte längre driver. Eventuella garantianspråk: Håll diariekoll på hur länge dina garantier gäller enligt avtalet. Spara undan relevant dokumentation ifall köparen skulle komma med ett anspråk. Det är inte ovanligt att köparen, efter att ha ägt företaget i t.ex. ett år, upptäcker något de menar är fel som du garanterat. Då kommer de rikta krav mot dig. Om du har tecknat någon garantiförsäkring (en försäkring som täcker säljarens garantiåtaganden, vilket blivit populärare vid större affärer) så vet du hur du ska kontakta försäkringsbolaget vid ett sådant krav. Om inget anspråk inkommit innan garantitiden löpt ut, kan du andas ut mer. Relation till företaget: Ibland stannar säljaren kvar som anställd eller konsult en tid efter försäljningen (kanske för att överföra kunskap eller för att köparen önskat det för kontinuitet). Om så är fallet, byt hatt – du är då personal under nya ägaren och bör agera lojalt mot den nya verksamhetsägaren, precis som du skulle vilja att någon gjorde om du själv köpt. Om du inte stannar kvar: var tillgänglig en kortare period för att svara på köparens eventuella frågor – det underlättar en smidig överlämning och minskar risken för irritation eller onödiga tvister.
Sammanfattningsvis: En företagsförsäljning kan vara mycket lönsam och kanske ett mål du arbetat mot länge, men den kräver ordentlig förberedelse och eftertanke kring juridiken. Genom att vara proaktiv, ärlig och ta hjälp av professionella rådgivare (advokat, revisor) vid behov, ökar du chansen att affären går igenom smidigt och att du kan kliva ur som säljare med ett bra resultat utan framtida bekymmer.
Referenser (Juristfirman Mozart):
-
Verksamt.se – “Köpa ett företag” (officiell info från myndigheter): Förklarar skillnaden mellan aktieköp och inkråmsköp. Noterar att vid aktieöverlåtelse följer alla tillgångar, skulder och avtal med och att köparen därmed övertar ansvaret för fel eller brister i den tidigare verksamheten. Källa verksamt.se
-
Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) – 6 b §: Vid övergång av verksamhet till ny arbetsgivare övergår automatiskt de anställdas rättigheter och skyldigheter (anställningsavtal, kollektivavtal m.m.) till den nya arbetsgivaren, och själva övergången utgör inte saklig grund för uppsägning. Källa riksdagen.se
-
Aktiebolagslagen (2005:551) – 4 kap. 8 §: Bolagsordningen kan innehålla ett samtyckesförbehåll som kräver styrelsens eller bolagsstämmans godkännande för att aktier ska få överlåtas till ny ägare. Källa Bolagsordning vs. aktieägaravtal