Att köpa ett företag (aktiebolag eller enskild firma/rörelse) är en stor affär och det händer tyvärr att köparen efteråt hittar brister eller fel som inte var uppenbara före köpet. Kanske visar det sig att bolaget hade skulder, juridiska problem eller att omsättningen var mycket lägre än utlovat. Frågan för dig som köpare blir då: Vilka rättigheter har jag nu? Kan jag få kompensation, eller till och med ångra köpet? I det följande går vi igenom de viktigaste juridiska punkterna att tänka på när du upptäcker brister efter ett företagsförvärv, och ger råd om hur du kan agera.
För dig som behöver juridisk rådgivning vid företagsköp eller tvist har vi tjänsten Juridisk rådgivning – affärsjuridik.
1. Kontrollera avtalet och garantierna: Börja med att läsa igenom företagsöverlåtelseavtalet (köpeavtalet) noggrant. Ofta innehåller sådana avtal specifika garantier eller utfästelser från säljaren – till exempel om bolagets ekonomiska ställning, att inga dolda skulder finns, att bokföringen är korrekt, att alla viktiga avtal listats upp etc. Om säljaren uttryckligen garanterat något som visar sig inte stämma, så bryter säljaren mot avtalet. I avtalet brukar det också framgå vilka påföljder som gäller: kanske har ni avtalat om att köparen har rätt till prisavdrag (att få tillbaka en del av köpeskillingen) eller skadestånd om en garanti visar sig felaktig. Kolla även om avtalet begränsar säljarens ansvar i tid eller belopp – det är vanligt med sådana klausuler (t.ex. att anspråk måste framställas inom 12 månader, eller att säljaren totalt ansvarar för fel upp till en viss summa). Som köpare ska du förstås använda dig av avtalet i första hand: om en garanti är bruten, har du en stark position. Säljaren kan då oftast välja mellan att ersätta skadan (betala kompensation) eller i vissa fall åtgärda felet om möjligt. Exempel: om avtalet garanterade att företagets årsomsättning är minst 5 Mkr men det visar sig vara 3 Mkr, kan du yrka på att få tillbaka en del av priset enligt den formel ni kanske angett, eller efter förhandling. – Men vad händer om det inte fanns detaljerade garantier eller om säljaren vägrar kännas vid problemet? Då får vi titta på allmän lagstiftning om köp.
2. Tillämplig lag – köplagen oftast, ibland avtalsrätt: Vid företagsköp mellan privatpersoner och/eller företag gäller i regel köplagen (1990:931) om inget annat avtalats. Köplagen är dispositiv, vilket innebär att avtalet gäller i första hand och lagen fyller i där avtalet är tyst. Enligt köplagen behandlas ett företagsköp (oavsett om det är aktier eller inkråm) i princip som köp av lös egendom. Det betyder att om företagets skick eller uppgifter om det avviker från vad du som köpare kunnat förutsätta, kan det betraktas som ett fel i varan (företaget). Till exempel: om säljaren före köpet uppgav att “företaget har inga pågående tvister” men du efteråt upptäcker en stämning mot bolaget – då avviker verkligheten från uppgifterna och detta är ett fel. Även om säljaren sålt “befintligt skick” (vanligt för att begränsa ansvar) så kan fel föreligga om säljaren undanhållit viktig information som hen måste ha känt till och som du som köpare kunde räkna med att få veta. Här kan man också argumentera att säljaren agerat i strid mot tro och heder om det var ett uppsåtligt eller grovt vårdslöst förtegande. Köplagen säger att säljaren då inte kan friskriva sig från ansvar. – Som köpare har du dock också ett ansvar: oftast får du göra en due diligence (företagsbesiktning) innan köpet. Upptäcker du fel efteråt som du borde ha märkt under din undersökning, kan du förlora rätten att åberopa dem. Det är den s.k. undersökningsplikten. Säljaren kanske hade låtit dig gå igenom bokföring, avtal, lager etc. Om något bristfälligt där var synligt men du missade det, kan det bli svårt att komma efteråt och kräva kompensation – lagen utgår från att du köpt i befintligt skick vad gäller sådana upptäckbara fel. Dolda fel som inte kunnat upptäckas med normal aktsamhet kan du däremot påtala.
3. Reklamera felet skriftligen och snabbt: Så fort du upptäcker en brist eller ett fel, är det avgörande att du meddelar säljaren om felet inom skälig tid (skyndsamt). På juridiskt språk heter det att du ska reklamera felet. Köplagen uttrycker det som att köparen inte får dröja orimligt länge med att påtala felet. Vad som är “skälig tid” beror på omständigheterna, men man ska inte vänta i månader om man kan agera på veckor. Dessutom finns en yttersta tidsgräns: enligt köplagen förlorar du rätten att göra fel gällande om du inte reklamerar inom två år från att du tog över företaget. (Tvåårsfristen kan förlängas om säljaren gav en särskild garanti som sträcker sig längre, eller om säljaren handlat grovt vårdslöst eller svikligt – då kan man ibland komma runt tidsfristen.) För att vara säker: skriftlig reklamation är att föredra – maila säljaren och beskriv felet, förklara att du anser det utgör ett fel enligt avtalet/lagen, och ange att du förbehåller dig rätten att kräva åtgärder, prisavdrag eller skadestånd. Det behöver inte vara jättedetaljerat juridiskt, huvudsaken är att du tydligt signalerar “det här är fel och jag håller dig ansvarig”. Behåll gärna läskvitto eller annat bevis. Om du reklamerar för sent kan säljaren invända att du förlorat din rätt, så dröj inte.
4. Påföljder – vilka krav kan du ställa?: När ett fel eller en brist är konstaterad och reklamation skett i tid, uppkommer frågan vad du kan begära för påföljd. Beroende på felets allvarlighet finns flera alternativ, i stort sett parallella med vanliga köprätten: avhjälpande, prisavdrag, skadestånd eller hävning. Avhjälpande innebär att säljaren får fixa felet – i företagsköpsammanhang är det kanske aktuellt om det är något konkret och avgränsat, t.ex. säljaren åtar sig att betala en viss skuld som dök upp (alltså rätta till problemet). Prisavdrag är vanligt: felet eller bristen minskar ju värdet på företaget, så köpeskillingen justeras nedåt. Ni kan försöka komma överens om en summa eller formel. Ibland har avtalet klausuler för prisavdrag vid visst scenario. Skadestånd kan du kräva om du lidit extra skada på grund av felet – exempelvis om bristen lett till kostnader för dig (advokatkostnader i en oväntad tvist, böter företaget fick betala, eller förlorade intäkter). Säljaren kan slippa skadeståndsansvar om hen visar att felet låg utanför hans kontroll, men vid dolda fel i bolaget är det sällan en hållbar ursäkt. Hävning (att häva köpet) betyder att affären återgår – du lämnar tillbaka företaget/aktierna och får tillbaka pengarna, i princip. Det är en drastisk åtgärd och enligt lagen krävs att felet är väsentligt (mycket allvarligt) för att hävning ska bli aktuellt. Exempel där hävning kan bli aktuellt: om det köpta företagets verksamhet visar sig strida mot lagen eller om hela affären byggde på falska premisser (t.ex. säljaren bluffade om att bolaget hade en viktig licens men det var lögn, så bolaget är värdelöst för ditt syfte). Hävning inom företagsöverlåtelser är relativt ovanligt i praktiken – parterna föredrar ofta en förhandlad lösning som prisavdrag – men möjligheten finns om förutsättningarna för affären raserats. Notera att även för hävning måste reklamation ske inom skälig tid och i vissa fall ska hävning meddelas inom två år enligt köplagen.
5. Praktiska råd – kommunikation eller tvist?: När du upptäckt brister: ta en saklig dialog med säljaren så snart som möjligt. I bästa fall kan ni nå en överenskommelse i god ton – kanske att säljaren går med på att justera priset eller ersätta en kostnad, för att undvika större konflikter. Förklara tydligt varför du anser att felet fanns redan vid köpet (d.v.s. att du inte orsakat det) och hänvisa till relevanta avtalspunkter eller lagregler. Om säljaren är ovillig eller bestrider ansvar, kan det vara läge att anlita en jurist. Ibland räcker det att en advokat skickar ett kravbrev för att säljaren ska inse allvaret och komma till förhandlingsbordet. Om det gäller större belopp eller principfrågor kan det förstås leda till en rättstvist (domstolsprocess eller skiljeförfarande beroende på avtalet). Innan du går till domstol: värdera kostnader och nytta. Rättsprocesser kan bli dyra och utdragna, så försök om möjligt nå en förlikning. Kanske finns det en försäkring som täcker rättsskydd för tvist om företagsköp – kolla upp det. Tänk också på att bevisning är A och O: dokumentera alla upptäckta fel (skriv protokoll, spara mejl, ta hjälp av revisor om ekonomiska avvikelser ska påvisas). Ju mer konkret du kan visa på felets existens och konsekvens, desto starkare står du juridiskt. – Sammanfattningsvis: du är inte maktlös som köpare när brister uppdagas, men din framgång beror på avtalsinnehållet, hur snabbt du agerar, och hur väl du kan påvisa att säljaren brustit i att leverera det som utlovats. Var påläst om dina rättigheter och våga kräva det du har rätt till.
Referenser (Juristfirman Mozart):
-
Köplagen (1990:931) – 32 § (reklamation inom skälig tid och senast 2 år från köpet) samt 33 § (undantag om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, dvs. vid svek gäller inte reklamationsfristen). Källa riksdagen.se
-
Köplagen (1990:931) – 39 § (hävning av köp får ske om felet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde insett detta). Källa riksdagen.se
-
Svensk Juridik – Köparens undersökningsplikt, SvJT 2008 s. 339: Påpekar att vid företagsförvärv gäller att köparen inte kan åberopa fel som hen borde upptäckt vid sedvanlig undersökning före köpet. Säljaren ansvarar däremot för dolda fel och uttryckliga garantier i avtal, och köparen bör reklamera så snart ett dolt fel upptäcks för att inte förlora rätten att göra anspråk.