Avtalstvist – Vad bör jag tänka på?

Affärslivet är komplext och ibland uppstår tvister om avtal. Kanske anser din avtalspart att du brutit mot avtalet, eller så är det du själv som inte fått det ni har rätt till. När en avtalstvist seglar upp finns det flera saker att tänka på för att skydda dina intressen och öka chansen till en bra lösning. Här listar vi viktiga råd vid avtalstvister ur ett juridiskt perspektiv.

1. Läs avtalet noga – vad säger avtalsvillkoren? Först och främst: ta fram det skriftliga avtalet (eller annan överenskommelse) och gå igenom det i detalj. Vad har ni faktiskt avtalat om? I en tvist utgår allting ifrån avtalets ordalydelse. Högsta domstolen har varit tydlig med att avtal ska tolkas i första hand enligt ordalydelsen i avtalsvillkoren. Det betyder att om något står klart och tydligt i avtalet, så kommer det väga tungt. Om ett visst scenario eller problem inte regleras i avtalet, får man titta på lag eller allmänna avtalsrättsliga principer. Notera att muntliga utfästelser eller sidoöverenskommelser kan vara svåra att bevisa – det skrivna avtalet har därför nästan alltid företräde. Har ni bilagor, allmänna villkor eller e-postväxling som ingår i avtalets innehåll? Samla och läs även dem. Ibland finns en tolkningsordning angiven (t.ex. att avtalet gäller framför bilagor vid motsägelse). Fundera också på syftet med avtalet – vad ville parterna uppnå? Det kan hjälpa vid tolkning av oklara formuleringar.

2. Identifiera tvistefrågorna och dina mål: Vilka konkreta punkter är ni oense om? Är det huruvida någon fullgjort en viss prestation (leverans, betalning, kvalitet), eller tolkningen av ett villkor (prisjustering, uppsägningstid, ansvar för viss kostnad)? Försök bryta ner tvisten i specifika frågor. Det hjälper dig att fokusera juridiskt. Tänk också över vad du vill uppnå: Vill du att motparten ska fullgöra avtalet (t.ex. leverera det som saknas)? Eller handlar det om skadestånd – ersättning för en skada du lidit för att avtalet bröts? Kanske vill du komma ur avtalet helt (häva det) på grund av motpartens kontraktsbrott? Ditt mål avgör hur du bör agera. Om du exempelvis vill häva avtalet måste det oftast ske skyndsamt efter ett väsentligt kontraktsbrott, och du behöver meddela motparten tydligt. Om du istället primärt vill ha skadestånd, behöver du samla bevis på den ekonomiska skadan. Att klargöra tvistefrågorna och ditt eget mål är ett första steg innan du tar vidare åtgärder.

3. Säkerställ bevis och dokumentation: Bevisläget är centralt i avtalstvister. Spara och samla all relevant dokumentation: kontrakt, orderbekräftelser, protokoll, e-postkonversationer, sms, leveransdokument, bilder, kvalitetsrapporter – allt som kan belysa vad som hänt. Om tvisten gäller en leverans som påstås felaktig, dokumentera felet noga (t.ex. foto, teknisk besiktning). Finns vittnen (tredje part som observerat något)? Notera deras uppgifter. Generellt har den som påstår något – till exempel att motparten brutit mot avtalet – bevisbördan för det. I domstol behövs skriftlig bevisning eller vittnesmål. Tänk på att även dina egna åtgärder kan behöva bevisas: om du hävdat att du levererat i tid, se till att ha leveranskvittens eller liknande. Om tvisten gäller betalning (t.ex. att kunden inte betalat en faktura), ha faktura, eventuella påminnelser och kontoöversikt redo. Ju mer ordning du har på fakta och bevis, desto starkare står du i en förhandling eller rättsprocess.

4. Kommunicera och försök nå en lösning i godo: Innan man kastar sig in i en kostsam rättsprocess bör man oftast försöka lösa tvisten på förhandlingsvägen. Öppna en dialog med motparten (helst skriftligen, så att allt dokumenteras). Redogör sakligt för din syn: hänvisa till avtalet och förklara varför du menar att motparten har fel eller brustit. Var även beredd att lyssna på motpartens argument – ibland beror tvister på missförstånd eller otydligheter som faktiskt går att reda ut. Om motparten medger vissa fel eller delar av ditt krav, se till att få det skriftligt bekräftat. Överväg om en kompromiss är acceptabel: kanske kan ni mötas på mitten genom en justering av avtalet, en prisreduktion, en förlängd tidsfrist eller liknande. Att träffas fysiskt eller via videomöte kan vara bra för att avdramatisera situationen, men följ alltid upp med en skriftlig sammanfattning av vad ni kommit överens om. Ibland kan en medlare (tredje part) hjälpa – antingen en professionell medlare eller kanske en gemensamt betrodd person i branschen. Kom ihåg att många affärsrelationer är värda att rädda om möjligt; en uppslitande tvist i domstol kan förstöra framtida samarbete och drar mycket tid och pengar.

5. Reklamera och agera inom tidsfrister: Vänta inte för länge med att påtala fel eller brister. I många fall finns lagstadgade reklamationsfrister. Till exempel stadgar köplagen att en köpare inte får åberopa fel i en vara om man inte reklamerat felet inom skälig tid efter att man märkt det. Liknande regler finns i flera lagar (konsumentköplagen, tjänstelagen m.fl.). “Skälig tid” kan vara kort – ibland bara någon eller några månader, eller ännu snabbare om omständigheterna kräver. Så om du anser att motparten gjort fel: meddela det skriftligen omgående. Skriv vad du anser är fel, och vad du begär (t.ex. avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning). Använd gärna ordet reklamation och datum. Då har du på papper att du agerat. Om du är den som blir anklagad, se upp med egna svar – erkänn inte slentrianmässigt fel om du är osäker, men var inte heller passiv. Vissa avtal innehåller dessutom specifika avtalsfrister (t.ex. “krav på ersättning ska framställas inom 30 dagar från att felet upptäckts”). Håller man inte sådana tidsgränser, kan rätten till kompensation gå förlorad. Och glöm inte preskription: Enligt preskriptionslagen är den allmänna tidsfristen för fordringar 10 år, men endast 3 år om fordringen avser en konsument (d.v.s. näringsidkare mot konsument). Du vill inte missa att kräva något för att tiden löper ut. Preskription innebär att man förlorar rätten att kräva ut sin fordran helt och hållet, så håll koll på de långsiktiga tidsramarna också.

6. Säkerställ att du själv fullgör dina skyldigheter under tvisten: Bara för att en tvist pågår befrias du inte automatiskt från att uppfylla din del av avtalet (såvida du inte formellt hävt avtalet eller liknande). Exempel: om du levererar varor och kunden klagar på en del av leveransen, har du i regel ändå skyldighet att fortsätta leverera resterande order i tid. Eller om du är kunden och anser att en tjänst är felaktig, kan du normalt inte bara hålla inne hela betalningen utan att riskera kontraktsbrott – åtminstone inte utan laglig grund. Fundera på riskerna: ibland kan det vara befogat att innehålla betalning (t.ex. vid väsentliga fel får köparen enligt lag hålla inne en del som säkerhet), men gör det proportionerligt och meddela tydligt varför. Annars kan du själv bli den kontraktsbrytande parten. Om avtalet löper på under tvisten, fortsätt kommunicera formellt om utförande och eventuella hinder. Det kan vara idé att göra en reservation i kommunikationen, t.ex. “Vi genomför leveransen men förbehåller oss rätten att kräva ersättning för de merkostnader tvisten orsakat”. På så vis visar du att du agerar ansvarsfullt och minimerar skada, samtidigt som du inte ger upp dina anspråk.

7. Ta juridisk rådgivning i tid: Avtalstvister kan vara juridiskt snåriga, och ett misstag i hanteringen kan försämra din position. En erfaren avtalsjurist kan hjälpa dig att bedöma läget objektivt. Juristen kan påpeka vilka rättigheter och skyldigheter du har enligt lag och avtal, och vilka bevis som krävs. Ibland kan ett skarpt formulerat brev från jurist till motparten få denne att förstå allvaret och medverka till en lösning. Om det går till domstol eller skiljeförfarande är juridisk representation i princip nödvändigt i mer komplicerade tvister – processerna följer rättegångsbalkens formaliteter och bevisregler som proffsen behärskar. Tänk också på att om motparten är ett företag kanske de har jurister inkopplade; se till att inte komma i underläge. Att ta konsultation tidigt betyder inte att du måste eskalera konflikten – tvärtom kan en jurist ge råd om förlikningsmöjligheter och vilka kompromisser som är rimliga. Juristfirman Mozart har erfarna avtalsjurister som kan bistå i allt från avtalsanalys och förhandling till att föra din talan i domstol om det behövs.

8. Känn till tvistelösningsklausuler och forum: Kontrollera om avtalet innehåller en tvistelösningsklausul. Där kan det stå hur en tvist ska hanteras – t.ex. skiljeförfarande istället för allmän domstol, eller att en viss domstol (forum) ska pröva tvisten. Om det är skiljeklausul är det viktigt att inte av misstag stämma i domstol (tingsrätten kommer då avvisa fallet). Skiljeförfaranden är privata och ofta snabbare, men samtidigt dyrare (parterna betalar skiljenämnden). I mindre tvister är det sällan värt om det inte uttryckligen avtalats. Står inget särskilt, får du gå till allmän domstol – normalt tingsrätten på svarandens ort för civilmål. Ibland kan alternativ tvistelösning vara aktuellt: för konsumenttvister finns t.ex. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som prövar ärenden kostnadsfritt under vissa beloppsgränser. ARN:s beslut är rekommendationer, men många företag följer dem för att behålla sitt anseende. Inom vissa branscher finns branschnämnder eller medlingsorgan. Poängen är: välj rätt väg för att lösa tvisten och följ de regler som gäller där. En domstolsprocess kan ta 1–2 år i första instans, så om avtalet föreskriver en snabbare process (som skiljedom) kan det ibland vara fördelaktigt – men rådgör med jurist om för- och nackdelar.

9. Räkna på kostnaderna och överväg förlikning: Innan du drar igång ett fullskaligt rättsligt krig, gör en kalkyl. Vad står ekonomiskt på spel i tvisten? Hur mycket kommer en process att kosta (rättegångskostnader, juridiskt ombud, egen tid borta från affärerna)? Om tvisten gäller 100 000 kr kan det i värsta fall ätas upp av kostnaderna om det vill sig illa, särskilt om du skulle förlora och behöva betala motpartens ombudskostnader. I Sverige gäller att förlorande part normalt ersätter vinnandens rättegångskostnader. Är utgången oviss, finns alltså en risk. Därför slutar många avtalstvister med förlikning – parterna kommer överens om en lösning utan dom. Förlikningen kan innebära ett mellanting, t.ex. att en summa pengar betalas som kompensation men mindre än ursprungliga kravet, eller att avtalet upphör i förtid utan ytterligare påföljder. En kreativ lösning kan ibland ge ett acceptabelt resultat för båda och undvika långvarig osäkerhet. Var inte rädd att ta initiativ till förlikningsdiskussioner – det uppfattas ofta som professionellt och ansvarsfullt snarare än som svaghet. Ibland kan man förhandla “utan förbindelse” (utan prejdudice) för att pröva möjligheter. Givetvis ska du inte ge upp berättigade krav lättvindigt, men en jurist kan hjälpa dig bedöma rimligheten i att kompromissa.

10. Lärdomar för framtiden: Oavsett hur tvisten slutar, dra nytta av erfarenheten. Kanske upptäcker du att ert avtal var otydligt på en punkt – se då till att justera standardavtalen framöver för att undvika samma oklarhet. Om motparten svek förtroendet, fundera på om ni behöver bättre bakgrundskontroll av framtida affärspartners. Kanske behöver ni införa rutiner för att tidigare fånga upp avvikelser (t.ex. regelbundna avstämningar under projekt för att undvika att problem växer). Avtalstvister är aldrig roliga, men de kan ge värdefulla insikter om riskhantering och kontraktsskrivning. Säkerställ att företaget tar till sig lärdomarna – t.ex. genom att rådfråga jurist vid avtalsförfattande eller genom att utbilda personalen i vad avtalet faktiskt kräver av dem. På så vis kan ni minimera risken att hamna i liknande konflikt igen.

En avtalstvist kan vara påfrestande, men med rätt angreppssätt går det att navigera situationen. Var påläst om avtalet, agera proaktivt och strategiskt, och ta hjälp när det behövs. Målet är att antingen uppnå en skälig uppgörelse i godo – eller stå stark ifall det måste avgöras inför domare.

Kontakta oss: Juristfirman Mozart har lång erfarenhet av avtalsrätt och hjälper företag över hela Sverige med att hantera avtalstvister. Våra avtalsjurister kan bistå med allt från tidig rådgivning och förhandlingsstöd till full juridisk representation i domstol. Om du befinner dig i en tvist – eller vill förebygga framtida tvister genom vattentäta avtal – är du välkommen att kontakta oss. Vi finns här för att skydda ditt företags rättigheter och intressen.

Referenser:

1. Preskriptionslag (1981:130) 2 § – Allmän preskriptionstid för fordringar är 10 år. För fordran mot konsument (för vara/tjänst som näringsidkare tillhandahållit för personligt bruk) är preskriptionstiden dock 3 år. (Preskription avbryts bl.a. genom skriftligt krav eller att talan väcks, se 5 §, och innebär att borgenären förlorar rätten att driva in fordran.) - se riksdagen.se 

2. Köplag (1990:931) 32 § – Köparen får inte åberopa att varan är fel, om denne inte lämnar säljaren meddelande (reklamerar felet) inom skälig tid efter att felet upptäckts (eller borde ha upptäckts). (Tvåårig absolut reklamationsfrist gäller som huvudregel för köp mellan näringsidkare, om inte annat avtalats.) - se riksdagen.se 

3. NJA 2001 s. 750 (Högsta domstolen) – Principfall om avtalstolkning. HD uttalade att tolkning i första hand ska ske utifrån villkorets språkliga formulering. Om klausulen är oklar får domstolen tillämpa hjälpregler för tolkning, t.ex. oklarhetsregeln (att tolka till nackdel för den part som formulerat villkoret). Detta klargör att avtalets ordalydelse är utgångspunkt, och otydligheter drabbar den som orsakat oklarheten. Se NJA 2001 s. 750