Avtalstvist i Malmö: när räcker det inte att bara bestrida?

Skriven av: Mikael Rendahl

Du får en faktura som du anser är fel. Ett företag kräver betalning för något du inte tycker har levererats enligt avtalet. En kund vägrar i stället att betala din faktura eftersom kunden anser att tjänsten varit bristfällig.

Det naturliga första steget är ofta att bestrida kravet. Men ett bestridande löser inte själva avtalstvisten. Det visar framför allt att du inte accepterar kravet och kan vara ett viktigt första steg för att skydda din position.

Om motparten står fast vid sitt krav behöver du därför ofta gå vidare och ta ställning till varför kravet är fel, vad avtalet faktiskt innebär och vilken bevisning som stödjer din uppfattning.

Vad innebär det att bestrida ett krav?

Att bestrida innebär att du meddelar att du motsätter dig ett krav. Det kan exempelvis handla om en faktura som du anser är helt eller delvis felaktig.

Det är klokt att göra bestridandet skriftligen och förklara vilken del av kravet du motsätter dig och varför. Om fakturan innehåller både en del som är korrekt och en del som är tvistig behöver man också bedöma hur den ostridiga delen ska hanteras.

Ett tydligt bestridande skapar dokumentation om din inställning, men det innebär inte att någon oberoende part har avgjort vem som har rätt.

Bestridandet avgör inte vad avtalet betyder

Många avtalstvister handlar i grunden om att parterna tolkar avtalet på olika sätt.

Ett mindre företag kan exempelvis anse att ett visst arbete ingick i det avtalade priset, medan leverantören menar att det var en tilläggstjänst. En privatperson kan anse att en tjänst inte motsvarar det som beställts, medan företaget anser att uppdraget har utförts korrekt.

Då räcker det inte att bara konstatera att fakturan bestrids. Nästa fråga blir vad parterna faktiskt har avtalat.

Det skriftliga avtalet är ofta viktigt, men även offerter, beställningar, allmänna villkor, mejl, sms och hur parterna agerat under avtalstiden kan få betydelse när avtalet ska tolkas.

Förklara varför du anser att kravet är fel

Ett bestridande blir mer användbart när det tydligt framgår vad invändningen grundar sig på.

Det kan exempelvis vara att tjänsten inte har utförts, att resultatet avviker från avtalet, att det fakturerade beloppet inte stämmer med den överenskomna ersättningen eller att du redan har betalat.

I en mer komplicerad avtalstvist behöver man ofta gå längre än så och koppla invändningen till avtalet och den dokumentation som finns.

Det är särskilt viktigt om det rör sig om större belopp eller om motparten redan har meddelat att kravet kommer att drivas vidare.

Vad händer om kravet går till Kronofogden?

Att du har bestridit en faktura direkt till motparten innebär inte att du kan ignorera senare brev om samma krav.

Om någon ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden och du anser att kravet är fel behöver du agera även där. Kronofogden avgör inte den bakomliggande avtalstvisten bara genom att ta emot ansökan.

Om kravet bestrids kan den som begär betalning välja att begära att ärendet lämnas över till domstol. Då kan den bakomliggande frågan om betalningsskyldighet prövas rättsligt.

Det är därför viktigt att följa ett ärende hela vägen och inte utgå från att ett tidigare bestridande automatiskt hanterar all senare kommunikation.

När bör du försöka förhandla?

Alla avtalstvister behöver inte gå till domstol. I många fall finns det utrymme att hitta en lösning genom förhandling.

Det kan exempelvis finnas delar av kravet som båda parter är överens om samtidigt som en mindre del är tvistig. Det kan också finnas kommersiella skäl för två småföretag att hitta en praktisk lösning i stället för att lägga tid och pengar på en lång process.

För att kunna förhandla från en tydlig position behöver du däremot förstå hur starkt ditt eget krav eller din invändning är.

En juridisk bedömning kan därför vara relevant även när målet är att undvika domstol.

När riskerar avtalstvisten att bli en domstolsfråga?

Om parterna har försökt lösa frågan men fortfarande står långt ifrån varandra kan tvisten behöva prövas rättsligt.

Innan dess bör man gå igenom vilket avtal som finns, vilken bevisning som kan presenteras och vilket ekonomiskt värde tvisten har. En domstolsprocess innebär alltid ett behov av att väga den möjliga vinsten mot kostnaderna och riskerna.

Det kan därför vara klokt att få en juridisk bedömning innan positionerna låses eller en process inleds.

Småföretag bör kontrollera avtalet tidigt

För ett mindre företag kan en avtalstvist få stor praktisk betydelse även om beloppet inte är mycket stort. Obetalda fakturor påverkar kassaflödet och en konflikt med en viktig kund eller leverantör kan påverka verksamheten på andra sätt.

Därför bör man tidigt kontrollera vilket avtal som gäller, vilka villkor som accepterats och hur ansvar, betalning och eventuella tvister regleras.

Det kan också vara värdefullt att använda erfarenheterna från tvisten för att förbättra framtida avtal. Ett tydligare avtal kan minska risken för att samma fråga uppstår igen.

När bör du kontakta en jurist?

Juridisk rådgivning kan vara relevant när det är svårt att avgöra vad avtalet innebär, när motparten framför ett större krav eller när det finns risk för att tvisten går vidare till Kronofogden eller domstol.

En avtalsjurist kan gå igenom avtalet och övrig dokumentation, bedöma styrkor och risker och hjälpa dig att formulera ett krav eller svar. Juristen kan även företräda dig i förhandlingar och, om det behövs, i en domstolsprocess.

För privatpersoner och småföretag i Malmö går det att få hjälp med både lokala och nationella avtalstvister.

Relevanta juridiska tjänster

Jurist i Malmö

Avtalsjurist

Jurist vid tvistemål och tvistlösning

Referenser:

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, gällande lydelse 2026. Innehåller centrala regler om hur avtal ingås och andra grundläggande avtalsrättsliga frågor.
riksdagen.se
Se länk: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1915218-om-avtal-och-andra-rattshandlingar_sfs-1915-218/

Kravet är fel – du vill invända, Kronofogden, 2026. Beskriver hur ett felaktigt betalningskrav kan bestridas och att ärendet kan lämnas till domstol om den som framställt kravet vill gå vidare.
kronofogden.se
Se länk: https://kronofogden.se/nagon-har-krav-mot-dig/du-har-fatt-ett-krav-forelaggande/kravet-ar-fel---du-vill-invanda

Så hanteras ett tvistemål i tingsrätten, Sveriges Domstolar, 2026. Beskriver handläggningen av tvistemål och hur parterna kan nå en överenskommelse eller få tvisten avgjord av domstol.
domstol.se
Se länk: https://www.domstol.se/domarnamnden/amnen/tvist-om-pengar/sa-hanteras-ett-tvistemal-i-tingsratten/