Ingen ska behöva gå till jobbet med en klump i magen. Dålig arbetsmiljö – vare sig det handlar om stress, dålig stämning, bristande säkerhet eller mobbning – påverkar både hälsa och prestation. Men vilka rättigheter har du som anställd om arbetsmiljön är undermålig? Och vilka praktiska steg kan du ta för att få till en förändring? Här guidar vi dig genom vad du kan göra vid dålig arbetsmiljö, vilka skyldigheter din arbetsgivare har och vart du kan vända dig för hjälp.
Arbetsgivarens ansvar enligt lagen
Först och främst: Det är arbetsgivarens lagstadgade ansvar att arbetsmiljön är säker och sund. Enligt arbetsmiljölagen måste arbetsgivaren vidta allt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och se till att du har en tillfredsställande arbetsmiljö. Detta gäller både den fysiska arbetsmiljön (t.ex. ergonomi, buller, kemikalier) och den psykosociala/sociala arbetsmiljön (t.ex. arbetsbelastning, stress, relationer på jobbet). Arbetsgivaren ska också ha rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet – det innebär att regelbundet undersöka arbetsförhållandena, riskbedöma, åtgärda problem och följa upp att åtgärderna fungerar. Finns det brister, är det alltså i grunden arbetsgivarens skyldighet att åtgärda dem.
Som arbetstagare har du samtidigt en skyldighet att samarbeta i arbetsmiljöarbetet: följa säkerhetsföreskrifter, använda skyddsutrustning och informera chefen eller skyddsombudet om risker eller missförhållanden du upptäcker. Man brukar tala om ett “skrikanmälansvar” – ser du något farligt eller ohälsosamt, ska du säga till. Detta är viktigt att känna till, för första steget om du har dålig arbetsmiljö är just att informera arbetsgivaren (chefen) om problemen, om de inte redan är kända.
Ta upp problemet internt
Börja med att prata med din närmaste chef om vad som är fel. Många arbetsgivare vill göra rätt men kanske inte alltid har full insyn – särskilt om det handlar om t.ex. dålig stämning, hög stress eller liknande så måste chefen få veta hur du (och kanske fler) upplever situationen. Var konkret: förklara vad som får dig att må dåligt eller varför arbetsmiljön brister (t.ex. “vi har orimliga deadlines varje vecka och jag känner mig utbränd” eller “maskinen X saknar skydd och jag är rädd att skada mig”). En bra arbetsgivare tar sådana signaler på allvar och försöker hitta lösningar tillsammans med dig.
Finns det en HR-avdelning eller företagshälsovård kan du även vända dig dit, särskilt om det handlar om psykosociala problem som stress, konflikter eller kränkningar. Dokumentera gärna för dig själv vad som sagts och när. Den dokumentationen kan bli viktig senare om inget händer och du behöver driva saken vidare.
Skyddsombud och 6:6a-begäran
Om dialogen med chefen inte leder någonvart eller om problemen är allvarliga och akuta, involvera ert skyddsombud (även kallad arbetsmiljöombud). Skyddsombudet är de anställdas representant i arbetsmiljöfrågor och har ett starkt mandat enligt lagen. Finns det ett utsett skyddsombud på din arbetsplats, berätta för hen vad som pågår. Skyddsombudet kan då ta formella steg genom en 6:6a-begäran.
En 6:6a-anmälan (namnet kommer från Arbetsmiljölagen kap. 6 §6a) är ett verktyg där skyddsombudet skriftligen begär att arbetsgivaren vidtar åtgärder mot en arbetsmiljöbrist. I anmälan beskrivs problemen, förslag på lösningar och en tidsfrist. Arbetsgivaren är skyldig att svara utan dröjsmål med besked om vad som ska göras. Exempel: Om arbetsbelastningen är ohållbar kan skyddsombudet begära att arbetsgivaren utreder situationen och vidtar åtgärder (nyanställa, omfördela arbetsuppgifter, ändra deadlines) inom en viss tid.
6:6a är ett kraftfullt verktyg. Om arbetsgivaren inte agerar tillfredsställande på skyddsombudets begäran, kan skyddsombudet eskalera ärendet till Arbetsmiljöverket. Då kommer Arbetsmiljöverket in och gör oftast en inspektion. Myndigheten kan utfärda ett föreläggande (order att fixa problemet) eller förbud (stoppa farlig verksamhet) som arbetsgivaren måste följa, ofta vid vite (ekonomiskt straff) om de inte lyder. Detta visar hur långtgående möjligheter det finns att tvinga fram åtgärder vid allvarliga arbetsmiljöproblem. Som anställd behöver du dock en skyddsombudskanal för detta – därför, engagera alltid skyddsombudet om situationen är allvarlig.
Observera: På mindre arbetsplatser med färre än 5 anställda kanske inget skyddsombud finns. Om ni har facklig organisation kan de utse ett regionalt skyddsombud som får komma in och agera. Kolla med ditt fackförbund i så fall.
Kontakta Arbetsmiljöverket (om arbetsgivaren struntar i problemen)
Om inget av ovanstående hjälper – chefen ignorerar klagomålen, inget skyddsombud finns, eller problemen kvarstår – då kan du som arbetstagare kontakta Arbetsmiljöverket direkt. Normalt vill Arbetsmiljöverket att ni först försöker lösa det internt och via skyddsombud, men du har rätt att lämna in en anmälan/tips om arbetsmiljömissförhållanden.
En viktig sak: Vill du tipsa Arbetsmiljöverket helt anonymt, så att inte ens din arbetsgivare kan få reda på att det är du som larmat? Då ska du uppge att du vill göra en “arbetstagares anmälan”. Det är en särskild rutin som skyddar din identitet – anmälan registreras inte som allmän handling, och inspektören som utreder kommer inte avslöja att en anmälan ligger bakom. Detta skydd finns just för att ingen ska behöva avstå från att slå larm av rädsla för repressalier. Arbetsmiljöverket har ett formulär på sin hemsida för arbetstagares anmälan. (Notera: om du tipsar anonymt utan att ange att du är arbetstagare, kan arbetsgivaren i värsta fall få reda på tipset genom offentlighetsprincipen.)
När Arbetsmiljöverket får in en anmälan eller 6:6a som gått vidare, gör de en inspektion. De pratar med arbetsgivaren och ibland anställda, och kollar upp förhållandena. Om de finner brister kan de, som nämnt, besluta om förelägganden eller förbud. Ofta ger de också inspektionsmeddelanden – skriftliga krav på förbättring som arbetsgivaren måste svara på. Myndigheten kan förelägga vite (böter) om arbetsgivaren inte rättar sig. I riktigt akuta fall kan de stoppa arbetet direkt.
Tänk på att du även alltid kan rådfråga ditt fackförbund om du är medlem. Facket kan hjälpa dig driva arbetsmiljöfrågan gentemot arbetsgivaren och kan ibland göra en anmälan åt dig. Om situationen är ohållbar för din hälsa, överväg också att kontakta läkare – det är aldrig fel att få det dokumenterat ifall du drabbats av stressymptom eller andra hälsoproblem kopplat till jobbet.
Din rätt att slippa repressalier
Många är oroliga för att klaga på arbetsmiljön för att de inte vill bli betraktade som “besvärliga” eller riskera jobben. Men kom ihåg att det inte är tillåtet för en arbetsgivare att bestraffa dig för att du påtalar brister. Skyddsombud har ett starkt skydd i lagen, och även du som anställd är skyddad mot repressalier för att du larmar om till exempel lagbrott. Skulle en arbetsgivare straffa någon (t.ex. omplacera oförmånligt, säga upp eller ge negativ särbehandling) för att man utnyttjat sin rättighet att påtala arbetsmiljöproblem, kan det i sig utgöra brott mot lagen.
I praktiken: var saklig och konstruktiv när du tar upp problem – då är det svårt för en seriös arbetsgivare att vända det emot dig. Skulle de ändå göra det, dokumentera vad som händer och sök omedelbart råd (facket eller jurist), för då kan arbetsgivaren hamna i juridiska bekymmer.
Ta hand om dig själv – och sök hjälp utifrån vid behov
Om arbetsmiljön är så dålig att den påverkar din hälsa negativt, se till att prioritera dig själv. Ibland kan en sjukskrivning under en period vara nödvändig om situationen blivit ohållbar – prata med din läkare i så fall. Parallellt med att åtgärder försöks på jobbet, ta stöd av kollegor, vänner eller professionell samtalshjälp om du mår dåligt psykiskt av situationen.
Slutligen, tveka inte att söka juridisk rådgivning om du kört fast. Ibland behövs det påtryckningar med juridiska medel för att arbetsgivaren ska ta ansvar. Hos Juristfirman Mozart kan du få kontakt med en erfaren jurist inom arbetsrätt som kan bedöma ditt ärende. Du har möjlighet att boka 30 minuters juridisk rådgivning för att få veta vilka alternativ som finns och hur du kan gå vidare. Ibland kan ett formellt juristbrev till arbetsgivaren göra att de tar situationen på större allvar. Kom ihåg – du har rätt till en god arbetsmiljö, och det finns stöd att få för att säkerställa den.
Se vidare vår tjänst Arbetsrättsjurist | Rådgivning & tvister inom arbetsrätt.
eller boka 30 min rådgivning med arbetsrättsjurist via videmöte eller telefon.
Referenser
Arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap. 2 § – Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö
arbetsgivarverket.se
Se länk: Riksdagen.se.
Arbetsmiljölagen 6 kap. 6a § – Ger skyddsombud rätt att skriftligen begära arbetsmiljöåtgärder av arbetsgivaren; om inte arbetsgivaren agerar skyndsamt kan ärendet lämnas till Arbetsmiljöverket för ingripande
kollega.se kollega.se
Se länk: Riksdagen.se.
Allt om Arbetsmiljö (2018) – Informerar om “arbetstagares anmälan” som en möjlighet för anställda att anmäla arbetsmiljöproblem anonymt direkt till Arbetsmiljöverket, för att undvika att arbetsgivaren kan identifiera visselblåsaren
alltomarbetsmiljo.se alltomarbetsmiljo.se
Se länk: https://alltomarbetsmiljo.se
Arbetsgivarverket – “Arbetsgivarens ansvar” (2025): Betonar att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete (undersöka risker, genomföra och följa upp åtgärder) kontinuerligt
arbetsgivarverket.se arbetsgivarverket.se
Se länk: https://www.arbetsgivarverket.se/arbetsgivarguiden/arbetsmiljo
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 – Organisatorisk och social arbetsmiljö: Innehåller bl.a. krav på arbetsgivare att motverka ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling (mobbning) på arbetsplatsen. Ger anvisningar för policy, rutiner och hantering av konflikter i arbetsmiljön
av.se av.se. (Även om diskriminering/trakasserier faller under särskild lag, se nedan, så räknas allmänt misskött arbetsklimat hit.)
Se länk: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf